DN Debatt. ”Barnen betalar det högsta priset när föräldrarna strider”
Trots nya lagar ingriper samhället för sent i föräldrars konflikter. Kostnaden för rättsprocesser och stödinsatser landar på 1,4 miljarder kronor, men det är barnen som får bära konsekvenserna av utdragna tvister och vuxnas oförmåga att samarbeta. De kan inte längre vänta på att vuxenvärlden tar sitt ansvar, skriver två jurister inom familje- och barnrätt.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Den nya socialtjänstlagen, som regeringen har lagt fram och som trädde i kraft i juli förra året, är ett välkommet och viktigt steg i rätt riktning. Ambitionen att göra Sveriges 290 kommunala socialtjänster mer förebyggande, lättillgängliga och kunskapsbaserade är både nödvändig och efterlängtad. Att samhället ska kunna fånga upp behov tidigare och erbjuda stöd innan problem växer är en central princip för att stärka barns trygghet, hälsa och välmående.
Men om målet är att arbeta förebyggande på riktigt räcker det inte – det måste genomsyra hela systemet. I dag saknas detta fortfarande i en central fråga: hur vi hanterar vårdnadstvister. Här träder samhällets insatser ofta in först när konflikten redan har eskalerat – när positionerna har låst sig och barn redan har påverkats under lång tid.
Faktum är att vårdnadstvister i tingsrätterna kostar samhället över 1,4 miljarder kronor varje år, lågt räknat. Det framkommer av vår rapport. Domstolsprocesser, utredningar och olika stödinsatser belastar både rättsväsende och kommuner. Samtidigt är systemet i stor utsträckning reaktivt. Juridiskt stöd och finansieringsmöjligheter kopplas regelmässigt in först när konflikten redan har eskalerat och nått domstol.
Varför? En viktig förklaring är att det saknas strukturer som fångar upp föräldrar tidigare, innan motsättningarna har hunnit växa sig djupa. Våra samhällsfunktioner ger i många livsskeden tydlig information om rättigheter, stöd och vad som förväntas – till exempel vid skolstart, inför förlossning och vid pension.
Men när familjer går igenom en separation eller en konflikt kring barn finns sällan något motsvarande strukturerat stöd i ett tidigt skede. Konsekvensen blir att många konflikter tillåts pågå länge innan samhällets system och skydd aktiveras.
Men det är inte hela bilden. När konflikter hanteras först efter att de har eskalerat syns kostnaden inte bara i kronor, utan även i barns vardag – i otrygghet och brist på stabilitet. Varje år avgörs över 6 000 vårdnadstvister i domstol och bakom varje fall finns ett barn mitt i konflikten. Långvariga konflikter påverkar barns trygghet, skolgång och psykiska hälsa. Separation i sig orsakar inte ohälsa, men barn med separerade föräldrar är överrepresenterade inom barnpsykiatrin – något som bör få oss att stanna upp.
Enligt Folkhälsomyndighetens rapport ”Hur mår små barn i Sverige?” är sannolikheten att barn till ensamstående föräldrar remitteras till bup (barn- och ungdomspsykiatrin), psykolog eller logoped 12 procent högre än för barn med sammanboende föräldrar. De har också mer än dubbelt så ofta en förälder som behandlas för psykisk ohälsa, vilket i sin tur påverkar barnets mående och utveckling.
Barn till ensamstående föräldrar är över fyra gånger mer sannolika att få en orosanmälan från barnhälsovården
Samtidigt visar en registerstudie från Stockholms universitet att 71 procent av föräldrarna till barn inom barn- och ungdomspsykiatrin är ensamstående. Studien omfattar familjer där psykisk ohälsa redan finns, men illustrerar hur sårbar situationen kan bli när ensamföräldraskap och psykisk press sammanfaller. Störst skillnad syns i orosanmälningar. Barn till ensamstående föräldrar är över fyra gånger mer sannolika att få en orosanmälan från barnhälsovården än barn till sammanboende eller gifta föräldrar.
Det som förenar många av de familjer som vi praktiserande jurister möter är inte separationen i sig, utan hur snabbt en konflikt tillåts växa. I dag finns inget naturligt stopp, ingen obligatorisk paus där barnets situation sätts i centrum innan positionerna hårdnar. I stället glider ärenden vidare – från samtal till anmälningar, från utredningar till domstol.
När en konflikt genom en stämningsansökan når domstol har den pågått länge. Barnet har levt med spänningar, lojalitetskonflikter och osäkerhet i sin vardag. Juridiken träder då in som ett verktyg för att avgöra tvisten, men inte för att reparera relationen mellan föräldrarna. Här borde Barnkonventionen träda in mer tydligt: barnets bästa ska alltid vara i centrum när beslut fattas om barn. Det ska inte bara vara en ambition utan är en skyldighet enligt lag. Ändå saknas metodiska moment där barnets perspektiv och bästa vägs in.
När konflikter får växa utan stöd är det barnet som får bära notan för vårdnadstvister
Vi behöver flytta fokus från tvistelösning till att förebygga konflikter. Ett konkret sätt att göra det är att införa ett mer metodiskt och strukturerat arbetssätt i separationens tidigaste skede. Med det menar vi en obligatorisk eller starkt rekommenderad juridisk dialog i form av systematisk medling, innan en vårdnadstvist går vidare till domstol. Innan en stämningsansökan lämnas in ska föräldrar tillsammans med neutrala jurister gå igenom barnets situation, separationen eller skilsmässan, rättsläget och konsekvenserna av vårdnadshavarnas valmöjligheter och beslut.
Det handlar inte om terapi eller att utse en vinnare, utan om att ge föräldrar stöd att förstå lagen, sitt ansvar och barnets behov. Barnets trygghet måste vara utgångspunkten från början. Syftet är att bryta konflikten tidigt, vilket ofta blir skillnaden mellan en överenskommelse och en lång process.
Vi vet att konflikterna kostar pengar. Men framför allt kostar de trygghet, stabilitet och i vissa fall barns psykiska hälsa. När konflikter får växa utan stöd är det barnet som får bära notan för vårdnadstvister. Att förebygga föräldrakonflikter handlar därför inte om effektivare juridiska processer eller minskade samhällskostnader. Det handlar om att ta barnets rätt till en trygg uppväxt på allvar.
Text:
Varmt välkommen till årets Medlingens dag; en unik konferens där Sveriges främsta medlare, poliser, pedagoger, personalvetare, jurister, beteendevetare, socionomer, psykologer och andra som på olika sätt arbetar inom medlingsområdet samlas för en dag fylld av kunskap, inspiration och nätverkande. Anmälan till Medlingens dag är bindande.
Fredag 20 november 2026
Van der Nootska palatset, Sankt Paulsgatan 21, 118 46 Stockholm
2950 kr inkl. lunch och fika (2750 kr för medlemmar i SFM)

Program
8.30–9.00: Registrering, kaffe/te och smörgås
9.00–9.10: SFM:s ordförande advokat Anna Hellron Wikström - Välkomna
9.10–10.20: Anna Norlén - Barnen i fokus för medling – vad vi vet om deras hälsa och situation
10.20–10.45: Paus
10.45–12.00: Lars-Johan Åge - Konsten att förhandla som ett proffs
12.00–13.00: Lunch
13.00–14.20: Birgitta Holst Alani - Medling med förhinder
14.20–15.00: Eftermiddagsfika
15.00–16.15: Julia Korkman - Minne, påverkan och beslutsfattning – rättspsykologisk forskning i ett medlingsperspektiv
16.15–16.30: Avslutning
Anna Norlén
– Barnen i fokus för medling – vad vi vet om deras hälsa och situation
Anna Norlén är Fil.dr. i psykologi, leg. psykolog och leg. psykoterapeut och arbetar som rektor och verksamhetschef vid Ericastiftelsen. Anna Norlén har mångårig erfarenhet av att möta barn, unga och föräldrar i stöd och behandling i samband med utsatthet för svåra påfrestningar och traumatiserande händelser såsom våld, sexuella övergrepp och försummelse. I dessa situationer är det också vanligt att tvister om vårdnad, boende och umgänge förekommer.
Som deltagare på föreläsningen får du lära dig mer om hur dessa parallella processer påverkar berörda barns och ungdomarnas hälsa och utveckling samt vilka insatser som kan vara till stöd och hjälp för dem. Föreläsningen belyser även kunskapsläget kring barn som påverkas av en förälder och begrepp som föräldraförfrämligande och manipulation - vilket inte sällan tillämpas i dessa situationer.
Lars-Johan Åge
– Konsten att förhandla som ett proffs
Lars-Johan Åge är ekonomiprofessor, utbildad i förhandling vid Harvard Law School, en av världens främsta forskare inom förhandlingsområdet och ofta tillfrågad expert. I sin forskning har han hittat framgångsfaktorerna för att komma överens med vem som helst - och att dessutom bli genuint omtyckt. Lars-Johan Åge har arbetat med FBIs gisslanförhandlare och svenska polisens insatsstyrka. Han har också analyserat mönster hos världens bästa förhandlare inom gisslansituationer, affärer och diplomati. Lars-Johan Åge går steg för steg igenom viktigheterna i en förhandlingssituation. Att bli nöjd med resultatet av en förhandling beror inte bara på utfallet, utan lika mycket på processen som tar oss dit.
Föreläsningen inspirerar dig till att bli en skicklig förhandlare, att hantera besvärliga situationer samt att få insikt i den taktik som ligger bakom förhandlingar som sker på den geopolitiska arenan.
Birgitta Holst Alani
– Medling med förhinder
Birgitta Holst Alani har tjänstgjort vid UD med särskilt fokus på Mellanöstern. Hon har dessförinnan bedrivit språkforskning i Irak om arabiska dialekter och varit lektor vid Bagdads universitet. Hon har tjänstgjort vid beskickningarna i Bagdad, Kairo, Amman och Beirut. Efter tjänstgöring vid UD:s enhet för nedrustning och icke-spridning av kärnvapen utsågs hon till biträdande direktör för Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut SIPRI. Hon har varit chef för Svenska dialoginstitutet i Alexandria och varit ambassadör i Nigeria med flera länder i Västafrika. Birgitta Holst Alani har arbetat som senior rådgivare vid FN:s hjälpmission i Irak och deltagit i de FN-ledda fredssamtalen om Syrien.
Under föreläsningen får du som deltagare ta del av Birgittas Holst Alanis egna erfarenheter av medling och de FN-ledda fredssamtal om Syrien som leddes av Generalsekreterarens särskilde representant, Staffan de Mistura. Du får kunskap om hur man ska agera när en part saknar intresse av att hitta en lösning på konflikten, samt ta del av erfarenheter kring kvinnornas roll i medlingen och förekomsten av parallella förhandlingar.
Julia Korkman
– Minne, påverkan och beslutsfattning – rättspsykologisk forskning i ett medlingsperspektiv
Julia Korkman är docent i rättspsykologi vid Helsingfors universitet samt arbetslivsprofessor vid juristutbildningen vid Åbo Akademi, där hon också är en av forskningsledarna för forskningsgruppen i rättspsykologi. Hon arbetar som sakkunnig vid Europas kriminalpolitiska institut HEUNI. Korkmans forskning är särskilt inriktad på beslutsfattning, förhör och minnets roll i rättsliga processer. Hon har publicerat ett stort antal artiklar och bokkapitel, och hösten 2022 gav hon ut den prisbelönta populärvetenskapliga boken Minnets makt: Berättelser från rättssalen.
Medling bygger på samtal, berättelser och mänskliga möten, och om dessa finns det avsevärda mängder relevant rättspsykologisk forskning. Mycket av den forskningen har främst fokuserat på brottmål, men de fynd som gäller minne, social påverkan och beslutsfattning är högst relevanta även inom medlingskontexten. Föreläsningen går bland annat igenom hur minnen formas och omformas, hur parterna omedvetet påverkar och påverkas av varandra och av medlaren, samt hur kognitiva snedvridningar färgar våra beslut.
Årets aktiviteter och evenemang hos SFM. Informationen uppdateras kontinuerligt.
12 mars: Digital nätverksträff - Dialogue for Peaceful Change.
31 mars: Årsmöte.
21 april: Digital nätverksträff med Isak Svensson - Är det självklart att en medlare ska vara opartisk- och bad innebär det för dig som medlar?
26 maj: Fysisk nätverksträff i Stockholm - Att förstå sig på och samtala med konfliktbenägna människor. Elzbieta Ella Nowak
20 november: Medlingens dag på van der Nootska Palatset - mer information
Dialogue for Peaceful Change
DpC är en metod i medling och konflikthantering som utvecklats på ett fredscenter på Nordirland under inbördeskriget och som under de senaste 7 åren har implementerats i svensk kontext via organisationen Fryshuset. Sarah Nilsson Dolah är tidigare metodutvecklare på Fryshuset och ansvarig för att ta ha tagit in DpC-metoden till Sverige. Hon kommer att berätta om sin erfarenhet med att certifiera över 350 personer i metoden runt om i landet, däribland unga ledare i utsatta områden, socialarbetare, anställda vid Försvarsmakten och yrkesverksamma inom medling så som kommunmedlare.
Inom ungdomsverksamheten på Fryshuset har DpC framför allt använts för att stärka ungdomsledare som dagligen möter unga som befinner sig i konfliktfyllda miljöer som är påverkade av bland annat gängproblematik. Sarah kommer att dela med sig av sin erfarenhet med att använda metoden i brottsförebyggande syfte. Hon kommer också att gå igenom vad metoden, som lärs ut under 4 heldagar, innefattar och hur alla som arbetar med medling och konflikthantering kan dra nytta av dess verktyg och innehåll.
När? Torsdag 12 mars 2026 kl. 18.30 - 20.00 (sista anmälningsdag 10 mars)
Träffen sker via Teams och länken skickas ut dagen innan.
Anmäl dig här
Kostnad? Anmälan är gratis för dig som är medlem i SFM. Inte medlem än? Bli det här!
Varmt välkommen!