Brottsmedlargruppen inom SFM gör just nu en översyn över Sveriges brottsmedling och följer upp den tidigare översynen gällande medling med anledning av brott som gjordes 2019: http://www.s-f-m.se/2020/nyheter/ivos-stallningstagande-till-sfm-klagomal-om-medlingsverksamhet/
Brottsmedlingen har under lång tid varit en eftersatt verksamhet. Den används i för liten utsträckning och satsas inte på från nationellt håll. Brottsmedlargruppen i SFM vill nu därför veta hur medling i Sverige ser ut år 2022 för att sedan kunna använda underlaget i syfte att jobba för en nationell samordning och tillsyn av medlingen.
Vi vill inom SFM även veta vilka kommuner som aktivt erbjuder medling för att kunna informera dessa om vår översyn och vårt arbete kring bland annat nationell samordning och tillsyn av medlingen.
Utöver detta vill vi också erbjuda aktiva medlare ett frivilligt kontaktnät med andra medlare för kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Enkäten är kort och fylls i av den som är ansvarig för medlingen i kommunen. Om medlare inte finns i kommunen så fylls enkäten i av chef eller annan representant.
Hör gärna av dig om du jobbar som medling med anledning av brott men inte fått ta del av enkäten: brottsmedling@s-f-m.se
Nätverksträffarna är till för att vara ett forum för att dela erfarenheter och också komma åt medlingens ”kärna”. Nätverksträffarna syftar till att ge en bild, inspiration och kunskap av vad medling vid brott är, nerven i det. Det kan också vara ett tema där polis och socialtjänst kan få mer kunskap om vad medling vid brott egentligen är.
Nätverksträff:
”Min mest minnesvärda medling, vad hände egentligen i det slutna medlingsrummet?”
Anmälningslänk
Datum: 10/2 Kl. 18.00-20.00
Nätverksträff:
”Översynen av brottsmedlingen i Sverige- vad gör vi nu?”
Datum: 27/4 kl. 18.00-20.00
Anmälningslänk
Ny sista anmälningsdag till Medlingens dag är fredag 19 november! Anmäl dig här: https://lnkd.in/eqnpkzfS
Vi är många som i våra yrkesroller utmanas med konflikter. Oavsett om du är polis, pedagog, personalvetare, jurist, beteendevetare, socionom, psykolog eller på annat sätt arbetar i möten med människor, är det viktigt att ha bra verktyg för att hantera en infekterad konflikt. Vilka bakomliggande faktorer kan försvåra konflikten och vilka oanade möjligheter kan finnas för konfliktlösning? Välkommen till en dag av fördjupad kunskap, inspiration och nya möten. Alla som är intresserade av medling är varmt välkomna!
Svenskt Forum för Medling och Konflikthantering är stolta över att anordna Medlingens dag!
Som medlare möter vi ofta personer som befinner sig i tvist med hög konfliktnivå. Vilka bakomliggande faktorer kan försvåra konflikten och vilka oanade möjligheter kan finnas för konfliktlösning? Välkommen till en dag av fördjupad kunskap, inspiration och nya möten. Vi är många som i våra yrkesroller utmanas med konflikter. Oavsett om du är polis, pedagog, personalvetare, jurist, beteendevetare, socionom, psykolog eller på annat sätt arbetar i möten med människor, är det viktigt att ha bra verktyg för att hantera en infekterad konflikt.
Alla som är intresserade av medling är varmt välkomna!
Plats: Klara Strand konferensanläggning, Klarabergsviadukten 90, Stockholm
Pris: 2460 kr (inkl lunch och fika)
Tid: 26 november, 8.30 - 17.00
Anmälan: Sista anmälningsdag 6 november
Shilan Caman - Våld i nära relationer
Shilan Caman är beteendevetare och forskare som har arbetat inom rättspsykiatrin under många år, men som numera arbetar med brott i nära relationer på Polismyndigheten. Som anknuten forskare vid Karolinska Institutet bedriver hon forskning om olika typer av våld, med huvudsakligt fokus på partnervåld. Som ett led i att bidra till utveckling av förebyggande arbete mot partnervåld är hon även verksam som styrelseledamot på Manscentrum. På sin fritid driver hon en populärvetenskaplig podcast vid namn Det Mörka Psyket tillsammans med rättspsykiatern Katarina Howner, en podcast som utforskar psykologiska fenomen bakom mänskliga beteenden.
Shilans huvudsakliga forskningsområden är upprepat och dödligt partnervåld, med särskilt fokus på vad som kännetecknar gärningspersonerna och omständigheterna för brotten. Hon har även intervjuat män som utövat partnervåld för att få en djupare inblick i hur de själva resonerar kring sitt våldsutövande, och vad som motiverar en beteendeförändring.
Shilan vill lyfta behovet av förståelse för olika typer av gärningspersoner och olika typer av partnervåld, samt utmaningar och aspekter att ha i åtanke när vid mötet med såväl våldsutsatta som våldsutövare.
Peter Weiderud - Religion i konflikt och fredsbyggande
Journalist och diplomat som arbetar med konfliktfrågor på FN-enheten på UD, som särskild rådgivare för religion i konflikt och fredsbyggande.
Har under snart 40 år arbetat i gränslandet mellan religion och konflikt, som generalsekreterare och ordförande för Kristna fredsrörelsen, talskrivare för utrikesministern, utrikeschef för Svenska kyrkan, utrikespolitisk chef för Kyrkornas Världsråd, ordförande för Broderskapsrörelsen/socialdemokrater för Tro och Solidaritet och chef för Sveriges dialoginstitut i Alexandria. Har arbetat med den religiösa dialogen i Cypernkonflikten sedan 2009.
Hur kan religion bli en del av lösningen snarare än del av problemet i konflikt?
Anna Lytsy och Christina Bergenstein - Barn som tvingas välja bort en förälder
Anna Lytsy, frilansjournalist och författare med över 25 års erfarenhet.
Christina Bergenstein, brottmåls- och familjerättsadvokat sedan 20 år, delägare i Advokatfirman SSW.
Föräldraalienation innebär att ett barn tar avstånd från en förälder, utan att det finns några sakliga skäl för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns påverkan. Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel. Föräldraalienation tar också mycket stora resurser i anspråk hos framför allt socialtjänsten och i domstolarna.
Det finns avsevärd kunskap om föräldraalienation, men ytterst begränsad sådan i Sverige, trots ett mycket stort behov av främst identifikations- och interventionsredskap.
Anna Lytsy och Christina Bergenstein kommer att tala utifrån sin bok ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, utgiven på Norstedts Juridik 2019.
Annika Rejmer - Vem hamnar i svåra tvister?
Fil. dr i rättssociologi, docent, Juridiska institutionen Uppsala universitet.
Hennes forskningsområden är rättssociologi, normer som samhälleliga styrmedel samt familje-, social- och straffrätt med särskilt fokus på socialtjänstens och domstolarnas handläggning av barnrelaterade frågor.
Annika har under lång tid följt vilka föräldrar vi finner i vårdnadstvister och hur tvisterna påverkar barnen. Hon ger oss under Medlingens dag en inblick i vad hon funnit och vad hon i sin aktuella forskning om medling ser som fördelar och risker med medling.
Forskning visar att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn. Den psykiska ohälsan har ökat hos barn de senaste åren. Enligt BRIS rör ca en fjärdedel av de kontakter de har med barn samtal där barnen beskriver att de mår dåligt och känner oro på grund av familj och familjekonflikter. Många gånger innebär en tvist i domstol en långvarig känslomässig påfrestning för barn, enligt en rapport avseende projektet High-conflict families of divorce, finansierat av Vetenskapsrådet. Annika Rejmer påvisar också att barn som varit utsatta för långa tvister har kraftigt förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa.
Även föräldraförmågan påverkas av att befinna sig i dessa långvariga tvister. Enligt tidigare nämnda studie uppger 60 procent av föräldrar i vårdnadstvister att de lider av konstant eller daglig stress på grund av vårdnadstvisten. Därutöver uppger 40 procent att de lider av nedstämdhet, oro, sömnproblem och 25 procent att de lider av ångest eller depression, symptom som de relaterar till tvisten.
Internationell forskning visar sedan flera år att medling i mål om vårdnad, boende och umgänge som sätts in i ett tidigt skede leder till att konflikten kan läggas åt sidan snabbare. Det var bland annat därför som en ny bestämmelse i föräldrabalken om förfarandet infördes genom vårdnadsreformen 2006. Hur har det lyckats?
