Nätverksträffen gällande medling med anledning av brott som gick av stapeln igår
innehöll givande diskussioner och goda erfarenhetsutbyten.
Vi började kvällen med att lyssna till Emmelie Michael, medlare vid Uppsala Medlingsverksamhet. Hon höll en kortare presentation i vilken det lyftes hur medling går till, var ärenden främst inkommer ifrån samt funderingar kring:
Lottie Wahlins avslutande tankar om vad som behöver göras för att få fart på
medlingen igen, från föregående nätverksträff som SFM höll, nämndes:
Efter detta följde intressanta diskussioner medlare emellan. Bland annat delande av rutiner, tips på hur att öka ärendeinflödet och hur att göra för att få igång bästa
samverkan.
En inspirerande och viktig kväll för oss som är intresserade av medling med anledning av brott.
SFM tackar de medverkande på nätverksträffen “Medling vid brott – fördelar utifrån ett brottsofferperspektiv” med Lottie Wahlin.
En härlig samling medlingsintresserade från Luleå i norr till Varberg i söder samlades under kvällen för att ta del av Lotties gedigna erfarenhet och forskning inom området.
Lottie tog oss igenom medlingens historia i Sverige som startade 1987 fram till hur det ser ut i dag.
2002-Medlingslagen kom.
2003–2007-Uppdrag till BRÅ att utveckla medlingen.
2008-Medlingen blev ett kommunalt obligatorium.
Vid Socialstyrelsens översyn 2012 kan man se att karaktären på medlingsärendena ändrats. Det har gått mot allvarligare brott, äldre gärningspersoner och fler brott mot person jämfört med hur det var under BRÅ's uppdragstid. Lottie presenterade även resultaten från studien "Medling vid brott; en enhetlig svensk modell?" från 2016. Studien visar b la på att medling vid brott minskar i Sverige. Och att medlingens karaktär har gått från att vara ideologisk till att användas mer som en åtgärd.
Vi fick också ta del av forskningsresultat kring de goda resultat som medlingen ger för gärningspersonen kring minskade återfall, minskad stigmatisering och ett ökat förtroende för rättsväsendet. Även för den brottsutsatta visar forskning på vinster med medling; de är mindre rädda, arga och mer nöjda, det minskar PTSD symtom och främjar läkningen.
Slutligen delgav Lottie sina tankar om vad som behöver göras för att få fart på medlingen igen. Det behövs; ett politiskt intresse, nationell samordnare, ökad kunskap inom rättsväsendet, skola, kommuner och allmänhet, medling på schemat på universitet och, medieintresse och såklart samverkan.
Under och efter föreläsningen lämnades utrymme till reflektioner och frågor. Engagemanget var stort och många tankar lyftes. Precis som det ska vara när temat engagerar.
Stärkta ska vi nu fortsätta vårt arbete med att få fart på medling i Sverige igen!
Alla som är intresserade av familjemedling är välkomna. 5 oktober 2021 kl. 18.30 – 20:00, Via Teams
Anmäl dig här: https://forms.gle/sjNYCAPH9hzryWez6
I år träder en lång rad lagförändringar i kraft som berör barn och familj. Under kvällen ska vi diskutera ett axplock av dessa. Syftet är att vi som på olika sätt arbetar med familjemedling, eller är intresserade av familjemedling, ska diskutera innehållet i förändringarna och utbyta tankar. Bland annat kommer följande nyheter behandlas:
- Föräldrar måste delta i ett informationssamtal hos socialnämnden innan de framställer ett yrkande om vårdnad, boende eller umgängeDomstolen ska inte få ta upp ett yrkande om vårdnad, boende eller umgänge om inte föräldern har deltagit i ett informationssamtal.
Förslaget är intressant och väcker många frågor, bland annat vilka som kommer att hålla dessa informationssamtal och hur väl de känner till medling som en väg till goda lösningar för barnet? Kommer informationssamtal, som inte är inriktade på konfliktlösning, i tillräckligt hög utsträckning att uppnå sitt syfte?
- Det ska framgå av lagen att en medlare ska ha relevant utbildning och yrkeserfarenhet och vara lämplig för uppdraget
Det är enligt regeringen inte lämpligt att uppställa krav på specifik kompetens. Låt oss diskutera hur vi ser på detta!
- Det införs ett nytt brott, barnfridsbrott, som innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott, i nära relation.Straffet föreslås vara fängelse i högst två år. Är brottet grovt döms för grovt barnfridsbrott till fängelse i lägst nio månader och högst fyra år.
På vilket sätt kan detta komma att påverka medling?
En länk till de aktuella propositionerna hittar ni här.
Anmälan är gratis för er som redan är medlemmar i SFM, eller som väljer att bli medlemmar (200 kr). Betalning sker genom swish till nr: 123 198 87 65(maila oss om du önskar kvitto: info@s-f-m.se).Det går inte att betala med faktura.
Anmäl dig här: https://forms.gle/sjNYCAPH9hzryWe
Svenskt Forum för Medling och konflikthantering bjuder in till Medlingens dag i Stockholm, 26 november 2021
Temat för dagen är “Utmaningar för medlaren”.
Sista anmälningsdag 25 oktober
Som medlare möter vi ofta personer som befinner sig i tvist med hög konfliktnivå. Det kan också finnas tecken på att tvisten föregåtts av någon kris i familjen eller andra bakomliggande svårigheter hos de involverade. Att i denna situation på bästa sätt hjälpa parterna i konflikten att återta ansvaret för situationen eller att hitta lösningen av sakfrågorna kan vara en utmaning för medlaren. Ibland är utmaningen större och kan vara knuten till parternas personlighet eller psykisk ohälsa.
Vår ambition är att göra eventet fysiskt på plats i Stockholm. Om detta inte skulle vara genomförbart på grund av pandemin så kommer vi att ställa om till en digital konferens. Deltagaravgiften kommer då att reduceras retroaktivt
Vi presenterar nu stolt programmet (mer tillkommer). Håll dig uppdaterad på våra kanaler för kontinuerlig information om föreläsare och mer information om dagen.
Shilan Caman
Shilan Caman är beteendevetare och forskare som har arbetat inom rättspsykiatrin under många år. Som anknuten forskare vid Karolinska Institutet bedriver hon forskning om olika typer av våld, med huvudsakligt fokus på partnervåld. Som ett led i att bidra till utveckling av förebyggande arbete mot partnervåld är hon även verksam som styrelseledamot på Manscentrum. På sin fritid driver hon en populärvetenskaplig podcast vid namn Det Mörka Psyket tillsammans med rättspsykiatern Katarina Howner, en podcast som utforskar psykologiska fenomen bakom mänskliga beteenden.
Shilans huvudsakliga forskningsområden är upprepat och dödligt partnervåld, med särskilt fokus på vad som kännetecknar gärningspersonerna och omständigheterna för brotten. Hon har även intervjuat män som utövat partnervåld för att få en djupare inblick i hur de själva resonerar kring sitt våldsutövande, och vad som motiverar en beteendeförändring.Shilan vill lyfta behovet av förståelse för olika typer av gärningspersoner och olika typer av partnervåld, samt utmaningar och aspekter att ha i åtanke när man möter en våldsutsatt respektive våldsutövare. T.ex. en våldsutövare med psykopatiska och manipulativa drag som är talför och sansad och kan vara lättare och behagligare att jobba med jämfört en person som varit utsatt under en längre tid och befinner sig i kris (som då kan upplevas som besvärlig och intensiv).
Anna Lytsy och Christina Bergenstein
Anna Lytsy, frilansjournalist och författare med över 25 års erfarenhet.Christina Bergenstein, brottmåls- och familjerättsadvokat sedan 20 år. Delägare i Advokatfirman SSW.
Föräldraalienation innebär att ett barn tar avstånd från en förälder, utan att det finns några sakliga skäl för avståndstagandet, som sker på grund av den andra förälderns påverkan. Den internationella expertisen är enig om att föräldraalienation är psykisk barnmisshandel. Föräldraalienation tar också mycket stora resurser i anspråk hos framför allt socialtjänsten och i domstolarna.Det finns avsevärd kunskap om föräldraalienation, men ytterst begränsad sådan i Sverige, trots ett mycket stort behov av främst identifikations- och interventionsredskap.Anna Lytsy och Christina Bergenstein kommer att tala utifrån sin bok ”Barn som tvingas välja bort en förälder. Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter”, utgiven på Norstedts Juridik 2019.Länk till boken: https://bit.ly/3wkFsp0
Annika Rejmer
Fil. dr i rättssociologi, docent, Juridiska institutionen Uppsala universitetHennes forskningsområden är rättssociologi, normer som samhälleliga styrmedel samt familje-, social- och straffrätt med särskilt fokus på socialtjänstens och domstolarnas handläggning av barnrelaterade frågor.
Annika har under lång tid följt vilka föräldrar vi finner i vårdnadstvister och hur tvisterna påverkar barnen. Hon inleder medlingens dag med att ge oss en inblick i vad hon funnit och vad hon i sin aktuella forskning om medling ser som fördelar och risker med medling.
Forskning visar att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn.Den psykiska ohälsan har ökat hos barn de senaste åren. Enligt BRIS rör ca en fjärdedel av de kontakter de har med barn samtal där barnen beskriver att de mår dåligt och känner oro på grund av familj och familjekonflikter.Många gånger innebär en tvist i domstol en långvarig känslomässig påfrestning för barn, enligt en rapport avseende projektet High-conflict families of divorce, finansierat av Vetenskapsrådet. Annika Rejmer påvisar också att barn som varit utsatta för långa tvister har kraftigt förhöjd risk att utveckla psykisk ohälsa.Även föräldraförmågan påverkas av att befinna sig i dessa långvariga tvister. Enligt tidigare nämnda studie uppger 60 procent av föräldrar i vårdnadstvister att de lider av konstant eller daglig stress på grund av vårdnadstvisten. Därutöver uppger 40 procent att de lider av nedstämdhet, oro, sömnproblem och 25 procent att de lider av ångest eller depression, symptom som de relaterar till tvisten.
Internationell forskning visar sedan flera år att medling i mål om vårdnad, boende och umgänge som sätts in i ett tidigt skede leder till att konflikten kan läggas åt sidan snabbare. Det var bland annat därför som en ny bestämmelse i föräldrabalken om förfarandet infördes genom vårdnadsreformen 2006. Hur har det lyckats?
