I november tog utredarna Rebecca Berg och Gunilla Cederström på MFoF kontakt med SFM för att höra om våra tankar om olika medlingsstilar och medlingsmodeller. Det visade sig att MFoF arbetar med att ta fram utbildningsmaterial för socialnämndernas samarbetssamtal inom en familjerättslig kontext. Ambitionen tycktes vara att deras material så småningom ska vara tillgängligt på MFoFs hemsida och troligen innehålla såväl texter som filmer om olika medlingsstilar och annat som kan utgöra ett verksamhetsstöd för de kommunala familjerätterna.
SFM och utredarna möttes på ett digitalt möte den 23 november där vi samtalade om frågor rörande medling och likheter och olikheter mellan de samtal som förs på de kommunala familjerätterna och de medlingssamtal som kan följa efter domstolsbeslut av fristående medlare. Det var ett tankeutbyte präglat av respekt och nyfikenhet och som pekade på att kunskap och struktur många gånger är viktigare än vilken specifik medlingsmodell som används. Vi kunde också konstatera att nyfiken och delad kunskap som alltid är löftesrikt och spännande och SFM hoppas få fortsätta kontakten med MFoF om frågor som berör medling.
Ett besök på MFoFs hemsida rekommenderas för den som inte redan brukar ta en titt där. Där finns en hel del kunskap i familjerättsliga frågor och myndigheten erbjuder också utbildningar. Just nu erbjuds t ex en utbildning den 12 februari för aktörer inom föräldraskapsstöd.
https://www.mfof.se
Läsvärt från Dagens Nyheter (DN):DN DEBATT 10/1 → ”Barn far illa när tingsrätter avgör tvister om barn” REPLIK DN DEBATT 11/1 → ”Överbelastad socialtjänst klarar inte att ta över vårdnadstvister från tingsrätterna”
Det är roligt att medling är föremål för studier. Nedan kommer ett lästips med värdefulla inputs där studien tangerar flera olika fält så som socialt arbete, kriminologi, viktimologi och sociologi. Det är ett examensarbete för masterexamen i socialt arbete skriven av Helena Hellqvist med rubriken: Medling vid ungdomsbrott. En analys av komplexiteten i att mötas.
Emellanåt stöter vi som arbetar med familjetvister och verkställighetsmål på situationer där barn tar avstånd från en förälder. Det blir då viktigt att försöka förstå något om dynamiken i barnets avståndstagande, är det ett berättigat avståndstagande utifrån föräldrabrister, handlar det om en ansträngd relation mellan barn och förälder eller har det att göra med den omstridda termen alienation?Den 15 oktober 2020 höll Michael Saini, professor vid fakulteten för socialt arbete vid University of Toronto en digital heldagsföreläsning anordnad av Familjerättssocionomernas Riksförening, FSR. Saini undervisar i familjemedling på fördjupningsnivå, är styrelseledamot i The Association of Family and Concilliation Courts (AFCC), är redaktionsledamot för Family Court Review och Journal of Divorce and Remarriage och har över 100 publikationer inom området.Michael Saini var under föreläsningsdagen mån om att förtydliga och fördjupa en del centrala begrepp och perspektiv inom ämnesområdet. Han var också mån om att belysa hur modern forskning närmar sig frågan för att markera avstånd från 80-talets psykiatriska perspektiv och begreppet PAS.Det neutrala begrepp som nu ofta används på engelska är resist and refuse dynamics -RRD , begreppet beskriver barnets motstånd eller vägran till kontakt utan att låsa fast orsak. Saini redovisade under dagen olika professionellas åsikter och synpunkter samt talade om en del bemötandestrategier och behandlingsalternativ. Han återkom till att man bör vara noga med att skilja på alienerande föräldrabeteenden som kan uppkomma i högkonfliktseparationer och ibland blir ett vapen i vårdnadstvister och mer grundläggande alienerande föräldrabeteenden som kan ha sitt ursprung i personlighetsstörningar eller sjukdom samt vara mycket skadliga för barn. Vissa argumenterar för att de känslomässiga skadorna som barn kan utsättas för bör jämställas med barnmisshandel.Frågor om RRD är berörande och intressanta. Just nu pågår mycket ny forskning inom ämnesområdet och flera nya böcker har publicerats. SFM bevakar detta och funderar på hur vi kan fördjupa oss i frågan och hoppas på att snart få återkomma i ämnet. Har du tankar hör gärna av dig!Nina Stenbom, styrelseledamot SFM
